Supportertankar av Göran Sonstrand

 

  Ny säsong, nya drömmar

 

  Vi supportrar är aldrig nöjda över tid. Nöjdheten är en övergående fas som varar från en segermatch till nästa poängtapp. Vi hanterar naturligtvis säsongen på våra individuella sätt; vissa mindre missnöjda och stoiska och andra nästan förbannade jämt. Vad vi har gemensamt är hur beroende för vårt välbefinnande vi är av något vi egentligen inte kan påverka. Visst, tillsammans är vi tolfte spelaren om vi är på plats och vi kan stötta sällskapet på en mängd andra sätt, inte minst ekonomiskt eller med ideellt arbete. Men vi har satt oss i en knipa som vi inte riktigt kan hantera, eller vi hanterar knipan på våra egna sätt. Vi läser inget om matchen när laget förlorat, vi skyller på tränaren, domaren, otur eller så utser vi en syndabock i egna laget. Lyfter vi istället blicken skyller vi på styrelsen för något är väldigt fel när våra drömmar inte blir uppfyllda.

 

  I år har känslorna svallat mer även under den normalt lugnare Silly season. Allt har blivit försenat, särskilt Silly seasons söta frukter, nyförvärven som ska ge näring till den nya säsongens drömmar. Vi vill nog vara långsiktiga men det måste alltid gå väldigt fort. Utifrån måste det se ut som att vi supportrar vill ha allt och det vill vi också så att drömmarna, vart kanske tjugo år, dvs några gånger under en livstid ska få slå in. I alla fall för ÖIS är det ungefär så sällan som en säsong matchar våra högt ställda förhoppningar eller hur har det sett ut historiskt?

 

  När ÖIS bildades och spelade mot sitt B-lag eller av ÖIS skapade motståndare fanns vi supportrar inte men den tiden motsvarar Edens lustgård så klart. Det sura äpplet bets det först i på allvar i slutet av 30-talet när ÖIS började harva i botten av tabellen för att åka ur 1940, 85 år sedan. Sedan följde nästan 20 år som påminner en del om senare år. ÖIS låg i en serie som motsvarar Superettan, vissa år trillade vi ur och låg i dåvarande division 3. Hur många division-3-lag som fanns då orkar jag inte kolla upp men misären verkar ha varit ännu värre än idag.

 

  1958, detta magiska fotbollsår återvände sällskapet till högsta serien. Blev ett topplag i allsvenskan och Sveriges populäraste lag i några år med publikrekord både på hemma- och bortaplan. Här föddes antagligen skälet till att flera av oss nu är supportrar till det vackraste av sällskap. Våra föräldrar eller någon annan ansvarig för vårt nuvarande tillstånd drogs kanske med i ÖIS-vågen för 65 år sedan. Vågen ebbade ut och efter ungefär 10 år var vår kära förening tillbaka i misären i andradivisionen. Under 80-talet kom sällskapets magiska SM-guld och i början av 2000-talet kom lagets senaste storhetstid med spelare som Afonso.

 

  Har någon förresten sett psykiatrikern Anders Hansens nya tv-serie på SVT om personligheten, ”Din personlighet”. I första avsnittet nämns en studie om nationalstaternas personligheter som visar sig vara mindre utmärkande än vad man tror, länder är mer lika vara personlighetsmässigt än förväntat enligt våra fördomar tydligen. Men det som var intressant var att Sverige stod ut genom att vi svenskar generellt var öppna för förändringar och samtidigt välvilliga. Vilket innebär att vi är minst konservativa och välvilligheten leder ofta till en naivitet. Som supportrar till ÖIS har vi här en fantastisk chans att ta revansch på vår personlighet, vi får leva ut känslan av allt ska vara som i tidernas begynnelse och vi slipper med motståndare som Gais och IFK och behöva känna någon som helst välvillighet. ÖIS ger oss en närmast unik möjlighet att leva ut hela potentialen i vår personlighet, även det som är undertryckt. 

 

  Vad är då kontentan? ÖIS är ett lag som tyvärr oftast har skapat mardrömmar under de senaste 85 åren men med jämna mellanrum, ca 20 år så har sällskapet kommit ur sin dvala och glänst några år. Det är alltså dags igen, det är vår tradition i det vackraste av sällskap, det är nu det ska hända igen. Så skönt vara ÖISARE.

ÖIS i mitt hjärta sedan barnsben och mina formativa år i Göteborg men därefter 40 år i Stockholm. Livnär mig som advokat men stora intressen är ÖIS, tennis, golf och korta vandringar på resor. Mitt supporterliv tog mer fart när klotterplanket kom ca 1997 och möjligheten kom att diskutera och följa ÖIS på nätet.

 

 

1) En kort beskrivning av dig själv och vad du gör/gjort 

Jag är 38 år från Dals-Ed i Dalsland. Spelade under åren 1997-sommaren 2004 i Öis. Behövde ett miljöombyte och gick till Djurgården där jag la skorna på hyllan 2009. 

2) När och hur har du kommit i kontakt med ÖIS? 

Första gången jag kom i kontakt med Öis var SM-finalerna 1985 då jag så Öis-Blåvitt på TV:n. Efter det var jag Öisare. Sedan hörde Stefan Allbäck av sig 1996 när jag spelade i IK Oddevold och ville att jag skulle spela för Öis under Kalle Björklund. 

3) Beskriv dina känslor för ÖIS? 

De är starka. Öis ligger mig väldigt varmt om hjärtat då det var där min stora utveckling skedde. Det var många härliga år både fotbollsmässigt och privat i Göteborg. 

4) Vad står ÖIS för enligt dig? 

Omtänksamhet och familjärt. Underhållande fotboll. 

5) Ditt finaste minne av ÖIS? 

Cupguldet mot AIK. 

6) Har du minnen av ÖIS från någon annan idrott än fotboll? 

Friidrott och Brottning. Dels tränade vi mycket i Friidrottens hus vid slottskogsvallen. Det var också de åren Christian Olsson representerade Öis. Micke Ljungberg tog även sitt OS guld under de här åren. 

7) Vilka ÖIS:are är dina favoriter över åren? 

Stefan Allbäck och Benny Rosén var de som gjorde det möjligt att vi kunde bedriva elitfotboll på Öis-gården. Deras hjärta och engagemang för klubben var enormt under väldigt tuffa ekonomiska tider. 

8) Vem är din bäste ÖIS-vän? 

De jag fortfarande umgås och pratar med (även om det är sporadiskt) är Johan Anegrund och Martin Ulander. 

9) Har du sett någon ÖIS match i år? Och i så fall hur tyckte du att dom spelade? 

Jag kommenterade ÖIS-AIK i cupen i år. Resultatet talar för sig själv i den matchen. 

10) Vem är den bäste ÖIS:are du spelat med? 

Tre st: Afonso Alves, Marcus Allbäck och Magnus Källander 

11) Vilket är ditt favoritlag, och varför? 

Har inget men det klart att de klubbar man representerat ligger mig väldigt varmt om hjärtat. 

12) Hur stöttar du ditt lag? 

Jag jobbar idag för SVT och försöker hålla mig opartisk när det gäller klubbtillhörighet. 

13) Hur ofta går du och tittar på ditt lag? Om du inte går i så fall varför? 

Jag går och tittar på Djurgården några ggr per år då jag bor i Stockholm. 

14 )Hur tycker du att supporterkulturen är i Stockholm?  

Fantastisk i sina bästa stunder men också alldeles för aggressiv och hatiskt i sina sämsta. 

15) Hur kan man förändra/förbättra supporterkulturen? . 

Hitta riktlinjer och värderingar som skall gälla för sitt klubbmärke. Vad förväntas utav en supporter till t ex ÖIS inne på arenan och utanför.

Fokus på egna laget. Finns inget som stärker klubbens spelare i nidramsor kring motståndare.

Bua efter slutsignal. Försök även om det är svårt att tro i 90 min plus tillägg. 

17) Hur tycker du att Erik Hamrén och Marcus Allbäck lyckats med att leda landslaget? 

Sportsligt väldigt bra då deras förutsättningar i ett generationsskifte varit minst sagt utmanande. Spelet har varit upp och ner men deras huvudsakliga uppgift är att ta Sverige till slutspel och där har de lyckats. Sedan tycker jag de får för lite beröm för hanterandet av Zlatan. Han levererar näst intill varje landskamp under deras ledning. Så var det inte före deras tid. 

18) Hur tycker du att landslaget spelar, rent taktiskt? 

Mycket bygger på Zlatan med all rätt. Vi är inte speciellt bollförande utan försöker vara kompakta för att sedan snabbt blomma ut och kontra mot våra motståndare.  

19) Spelar landslaget annorlunda nu än under Lagerbäcks ledning och i så fall vad tycker du om det? 

Svårt att svara på då det är långt mellan matcherna och spelarmaterialet skiljer sig åt. Vi har ett sämre individuellt försvarsspel nu men det beror på spelare och inte system. Erik har ett offensivare tänk och hade han haft en Henke, Ljungberg, Zlatan att bygga runt hade vi sett ett annat offensivt spel. Jag tycker att de skiljer sig åt men har båda haft framgång

Dela den här sidan