"Lätta tankar som lättat ankar"

                                              Att lura tabellen med rödblå elegans

Det sägs att tabellen aldrig ljuger. Men som ÖIS-are vet vi bättre – tabellen har i bästa fall en tillfällig brist på fantasi.

Just nu påstås det att vi ligger näst sist i Allsvenskan. Siffrorna i tidningarna hävdar bestämt att vi har fyra poäng upp till

säker mark eller kvalplats. Men låt oss titta på detta med lite rödblå realism. Vad är egentligen fyra poäng? Det är en vinst,

en oavgjord match och en välriktad felspark från en motståndarförsvarare. Det är ingenting för ett lag som bär på 12 SM-guld

och över 130 år av kultiverad fotbollshistoria.

Att spela i Allsvenskan handlar om karaktär, och ingen visar mer karaktär än den som väntar till absolut sista stund med att

avgöra. Att säkra kontraktet i maj eller juni är, om vi ska vara helt ärliga, lite fantasilöst. Det saknar dramaturgi. Det är som att

gå på teater och få veta slutet innan ridån ens har gått upp. Vi i Örgryte bjuder hellre på en nagelbitare som ger valuta för medlemsavgiften hela vägen in i november.

Tänk på var vi var för bara ett år sedan – vi drömde om att överhuvudtaget få spela i finrummet igen efter alla år. Nu är vi här.

Visst, gräset på Gamla Ullevi har kanske bjudit på lite fler motgångar än vi hoppats på i höst, men stilen och hjärtat har vi aldrig

förlorat. Vi är fortfarande "Lirarnas lag", även när marginalerna studsar stolpe ut istället för stolpe in.

Så till alla er som kollar tabellen med darrande händer: sträck på er. De andra lagen må ha poängen just nu, men de har inte vår

historiska finess. De kommande matcherna handlar inte om överlevnad – de handlar om att ge resten av Fotbollssverige en lektion

i hur ett äkta klassikerlag vänder motvind till säker plats i tabellen och fortsatt allsvenskt spel.

BK Häcken, GAIS, Djurgården Mjällby AIF, IF Elfsborg, Västerås SK, Kalmar och Degerfors kommer inte att ta många poäng av ÖIS

i höst. Alla fotbollspsykologer och historiker vet att ÖIS är ett höstlag av Guds nåde. När de andra lagen börjar huttra i oktoberblåsten, när gräsmattorna blir tunga och strålkastarna tänds på arenorna, då vaknar det rödblå maskineriet. Att spela glimrande sommarfotboll

i juli är enkelt, men det är i höstrusket som agnarna sållas från vetet. Det är nu vårt patenterade lir kommer till sin rätt.

Fyra poäng? Det äter vi upp till frukost. Vi ses på läktaren – med halsduken högt och tron intakt!

Historik om några idrottsarenor i Göteborg

 NÄR ULLERVI VAR NYTT

Nej, det är ingen felstavning. Den hette så från början, noga räknat Ullervi fotbollsbana. R:et föll bort några år senare. Invigningen

ägde rum 17 september 1916. Bortåt 10 000 åskådare var på plats och arenan invigdes officiellt av general Viktor Balk, kallad

den svenska idrottens fader.

Det var 45 minuters defilering med miltärer, gymnaster och skolungdomar och sedan fotboll två gånger 45 minuter. Den historiska premiärmatchen på Ullervi spelades mellan IFK Göteborg och Akademisk Bollklubb. Det första målet gjordes av Erik Börjesson.

IDROTTSPLATSEN

Ullervis föregångare, den första riktiga idrottsplatsen i Göteborg, hade just det prosaiska namnet Idrottsplatsen. Den invigdes 1896

och uppfördes av Göteborgs Velocipedklubb. Idrottsplatsen på Tegelbruksängen innehöll både en velodrom för cykeltävlingar,

löparbanor och en grusplan för fotboll. Där spelade IFK Göteborg 12 juli 1905 sin första tävlingsmatch och förlorade mot

Örgryte med 4-1.

På dagen tre år senare spelade Sverige sin första landskamp, eller federationsmatch som det hette då. Matchen spelades på Idrottsplatsen, inte på Balders Hage, som felaktigt uppges ibland, bland annat i Svenska Fotbollförbundets egen historik. Sverige besegrade Norge med 11-3 och de svenska målen var spridda på blott tre spelare; Erik Börjesson, IFK Göteborg, fem, Erik Bergström, Örgryte, fyra och Karl Gustafsson, Köping, tre.

WALHALLA

Knappt två månader senare, 8 september 1908, spelade Sverige sin andra landskamp, mot England, också den i Göteborg. Men

inte på Idrottsplatsen utan på Walhalla Idrottsplats, som invigts ett par dagar tidigare.

FRÅN TEGELBRUKSÄNGEN TILL LEVGRENS ÄNG

Tiden hade redan börjat

springa ifrån Idrottsplatsen och övergavs 1908 av IFK Göteborg. Anläggningen på Tegelbruksängen revs 1915 och ersattes

redan året efter av en ny idrottsplats på samma plats. Ullervi, några år senare omdöpt till Ullevi. Arenan förlorade rollen som

fotbollens huvudarena i Göteborg och fick namnet Gamla Ullevi när ett nytt Ullevi byggdes till VM i fotboll 1958.

 SPRÅKPROFESSORNS GENIDRAG

När Ullevi började kännas för stort och ödsligt för den allsvenska fotbollen rustades Gamla Ullevi upp och blev 1992 åter hemvist för alliansklubbarna. Men tiden sprang ifrån också den uppfräschade arenan. I januari 2007 började Gamla Ullevi rivas. En ny arena

skulle byggas på samma plats. Men vad skulle den heta? Gunnar Gren-stadion, föreslog GP. Alliansklubbarna ville sälja ut namnrättigheterna till något företag. Men båda förslagen nobbades av Göteborgs stad som bad språkprofessorn och Svenska Akademiens tidigare ständige sekreterare Sture Allén att föreslå ett namn. Och han krånglade inte till det. Alléns stilenliga

och lika enkla som geniala förslag blev Gamla Ullevi. Kommunstyrelsen godkände Alléns förslag två veckor efter att han

lämnat det.

GAMLA ULLLEVI 2.0

Den 5 april 2009 spelades den första tävlingsmatchen på Gamla Ullevi 2.0. GAIS vann derbyt mot Örgryte med 5-1 och GAIS-aren Per Ericsson var premiärskytt inför 17 531 åskådare.

Knappt en vecka senare var publiksiffran 18 276 när IFK spelade mot Djurgården och därmed var det i stort sett ”knökat”. Got Event anger publikkapaciteten till 18 454.

Både IFK Göteborg och GAIS vill se ett utbyggt Gamla Ullevi. Got Event har i alla fall skissat på ett större och modernare Gamla Ullevi.

Gamla Gamla Ullevi hade ett publikrekord på drygt 32 000, satt 1957 i en match mellan ÖIS och Elfsborg i division 2.

Publikrekordet för fotboll i Göteborg – och i Sverige – är 52 194 från derbyt mellan Blåvitt och ÖIS 1på Ullevi i juni 1959.

På samma arena slogs publikrekordet för arenaidrott i Sverige- 53 614 personer såg Ingemar Johansson knocka Eddie Machen i första ronden.

BALDERS HAGE

Walhalla Idrottsplats, som alltså invigdes 1908, låg där Mässhallen/Svenska Mässan senare byggdes. Walhalla revs 1921 för att ge plats åt Jubileumsutställningen 1923. ÖIS var hemlöst och fick återvända för en kort period till Balders Hage, den något primitiva idrottsplatsen där Sällskapet bildades 1887. Men redan 1922 drog ÖIS vidare till Ullevi.

En minnesstenpå Liseberg minner om Balders Hage och Örgryte IS ursprung.Texten på stenen är lite svårläst, men såhär står det i alla fall:

”På denna plats i Carlslunds bostadshus stiftades Örgryte Idrottssällskap den 4 december 1887 av Wilhelm Friberg och 11 andra ungdomar. I Carlslunds trädgård anlades sällskapets första idrottsplats Balders Hage.

WALHALLA OCH VALHALLA

Walhalla Idrottsplats fick en efterföljare 45 år efter att den rivits. 1964 invigdes ett nytt Valhalla mellan Liseberg och Ullevi, med enkel-V alltså. Den var tidigare hemmaplan för Kopparbergs/Göteborg FC i Damallsvenskan och både IFK:s och ÖIS damlag spelar där liksom Qviding och Utsikten.

Valhalla kommer av allt att döma att rivas. När Göteborgs stad ska bygga en ny inomhusarena och ett nytt badhus jämnas Scandinavium och Valhallabadet med marken.

Utdrag av Det gamla Göteborg skriven av Bo Adriansson

Skrivet av Per Hernström

070 - 110 21 19

 Bli medlem i Stockholmsöisarna!

  Stockholmsöisarna är inne i en mycket expansiv fas just nu! Under 2025 har vi ökat antalet medlemmar

med drygt 50 personer. Vi är nu ca 260 medlemmar. Du som har ett brinnande intresse för ÖIS och stort

ÖIS-hjärta är välkommen som medlem. Det kostar inget! Du får direkt information

till din e-postadress. Anmäl dig till Bengt Bengtsson, bengt0897@gmail.com  Uppge namn, bostadsort,

e-post och mobilnummer.

Välkommen som medlem i Stockholmsöisarna!